Lavendel & Lantliv

Lavendel & Lantliv

Välkommen till min blogg

Här läser du om allt ifrån vardagliga reflektioner till väntade och oväntade händelser med fix och trix hemma och borta.



En ovanlig tisdag!

MorgonbestyrPosted by Eva-Lena Wed, May 09, 2012 09:33:50
Igår hände det något som jag förhoppningsvis aldrig kommer att få uppleva igen.

Jag åker ofta till skogen med hundarna på promenad, två gånger om dagen faktiskt morgon och kväll. Som jag sagt tidigare är det ett behov som jag har det är så fridfullt och jag njuter nu av våren och fåglarna. Men igår när vi gick på en väg jag gått tusentals gånger så började hundarna bete sig annorlunda. Det är ju jakthundar så jag märker att dom får upp ett spår och spårar med nosen ivrigt men med ragg på ryggen. Och jag tänkte att jaha nu är det en älg som har gått här (vi har rådjurshundar).

Men vi går vidare och precis vid en vändplan så börjar hundarna tokskälla och då menar jag skrikskälla. Och där var den, bara ca 50 meter ifrån oss, en stor BJÖRN !!!! Mitt blod frös till is vill jag lova.

Hundarna skrämde den på flykten och den sprang över vägen in på min vänstra sida.

Jag har funderat många gånger på hur jag ska göra om jag möter en björn, det är ju trots allt ganska björnrika trakter här. Och man kan väl säga att jag gjorde generalfelet och la benen på ryggen och jag sprang och sprang, jag har aldrig sprungit så fort i hela mitt liv. Det jobbiga var att jag var ju tvungen att slå av på takten ibland för att vända mig och titta bakåt och se om den var efter mig.

Jag hade ungefär 200 meter att springa till bilen och de har aldrig varit så långt som nu. Kan ni fatta vilken skräck, Jag har nog aldrig varit så rädd.

Men nu när jag fått lite distans så förstår ju jag naturligtvis att björnen blev lika rädd som mig och drog åt motsatt håll. Men i det ögonblicket kunde jag inte tänka rationellt.

Och jag som har läst att så fort hundar känner doftspår av björn så blir dom per automatik rädd, men pyttsan inte mina dom ville spåra upp och kolla vad det var dom. Så nu kan jag ju läsa dom på ett annat sätt.

Jag kommer att så fort som möjligt åka till skogen igen för tror att sannolikheten att jag stöter ihop med de stora grabbarna igen är väldigt liten. Men jag lever ju ihop med en jägare och jag har alltid skrattat åt honom när han sagt att "Du måste vara försiktig för ju mer du vistas i skogen ju större blir risken (eller chansen, hur man nu ser det) att du stöter ihop med en björn".

Jag hatar att säga att han hade rätt, för jag älskar ju att vara i skogen och jag kan ju inte sluta leva, eller hur!

Trevlig onsdag på er!

  • Comments(1)//blog.lavendelolantliv.se/#post368